Tindra: Varit på Valla Djursjukhus

Yes! Äntligen på,väg hem.
Det luktar pyton här..
Jag e rädd, husse.
Kan folk sluta raka tassarna på mej??
Inget vidare kul här..

Tindra: Nu sitter vi i en  uber på väg hem. Men jag e skitförbannad på husse över den här dagen.


Dom stal mitt  blod, flera gånger till och med. Sen kollade dom tempen i mitt öra. Jag har tydligen friska öron.. Det  blir strikt kost med specialfoder och inget annat.  Vi ska fortsätta med andapsin i tre veckor. Om inget fungerar, så ska vi testa  cortison.

Tindra: Allt bra igen

Allt är bra igen husse. Jag mår kanon.
Jag mådde så bra att jag gjorde husse och häst sällskap under filmkvällen. Husse skrattade så han grät åt filmen.
Husse blev lite förvånad över att jag ville vara på skrivbordet. Det var flera år sedan sist.

Tindra – Min hemflyttningsdag

I dag firar jag min elftonde.. eh, elfte, hemflyttningsdag. Tänk att det är hela elva år sedan husse kattnappade mig från Södertälje Katthem och tvingade mig att bo hos honom och farbror Sippo. Visserligen tog det bara två veckor innan jag kom på att det var mysigt att gosa och därefter klamrade mig fast på husses axel för tid och evighet.

Här hade jag precis blivit utsläppt ur transporten och jag var jätterädd…
…men efter någon dag så visade Sippo mig att det var helt ofarligt att vara katt här hemma.

Sippo tog tass om mig och visade hur man levde det goda livet.
Sippo gick bort 2015, men Viska och jag är kvar hos husse. Fast ibland vill jag sälja henne på Blocket!
Elva år senare, så är jag drottningen här hemma. Här har jag precis fått en myntadoftande enhörning att roa mig med.

Tindra: Vadå leka?

Vad menar du med att jag leker? Jag lekte väl inte alls med den där myntadoftande fjäderbollen. Den anföll mig och jag kämpade för mitt liv. Som om jag, en vuxen katt, skulle leka. Pffft. *dubbelfnys*

Tindra: Jam dödde nästan

Jam vet att det inte bloggas något vidare, men det är för att det är enklare för oss att använda Instagram och Facebook.

Men nu till dagens pärs.
I dag är det onsdag och det betyder städdag, vilket i sin tur innebär att den hemska snabeldraken måste rastas. Jam hade som vanligt tagit skydd under madrassen då draken kommer och den här gången var den extra ilsken, för den försöka välta sängen och äta upp mej! Den vrålade å skrikte å jam blev så rädd att jam lämnade min trygga plats å flydde ut i vardagsrummet. Tror ni inte monstret följer efter mej?!

20180516_172749.jpg

Husse försökte trösta mej, men jam skrek så högt jam kunde efter Sippo, för jam var säker på att mitt liv var över. *snörvel* Men då säger husse något å draken blir tyst. Fort som bara den smet jam upp på kattställningen å kröp ihop till en boll å bara darrade. Husse försökte trösta mej, men det var inte förrän jam fick ett par Dreamisar och husse beordrat ut snabeldraken i köket, som jam vågade komma ner på golvet å springa in i sovrummet för att gömma mej under madrassen igen. Husse stängde dörren in till oss å lovade att inte störa mer. Efter en stund hörde vi hur husse sa hej då till städhjälpen och faran var över. Men ni kan tro att jam var skakis ett tag efteråt. *ryser*