Tindra: Efter 16 månader vågar jag..

Det är 16 månader sedan Sippo reste till Regnbågslandet och inte en enda gång efter det har jam eller Viska velat ta över hans favoritplats; tvättmaskinen. Därifrån kunde han alltid ha koll på husse när han var på toa och var husse i köket, så behövde Sippo bara sträcka på halsen lite så kunde han se dit med. Men igår kväll så tog jag modet till mig och skuttade upp där och la mig tillrätta. Det var en märklig, men även skön känsla. Hoppas Sippo ser mig som en värdig efterträdare till hans tron, husse tycker jag är det.

Tindra & Viska: En lykta till Sippo

Husse var och hämtade ett paket idag. Det var lyktan som han hade beställt och vill ställa i djurens minneslund som ligger ett par mil bort.

Tindra: För fem år sedan…

Häromdagen så plingade husses mobil till ett par gånger. Den berättade att den letat upp ett par foton som han tagit för fem år sedan. Tänk, då hade jag inte ens bott ett halvår hos Sippo och husse. Det blev lite blött i ögonen när vi mindes den tiden.

Husse har ordet: Imorgon är det jul

Men vi känner ingen större julglädje, fast vi är inte heller jätteledsna så vi gråter. Nej, det känns så där lite tungt och dystert. Det här blir nu den första julen utan Sippo. I fjorton år var han vid min sida och på julafton brukade det bli lite extra gott. Jag har självklart även i år handlat lite Gourmet mjukmat till tjejerna. Sippo, jag önskar att du var här hos oss och kunde se hur modig Viska har blivit. Du är den största anledningen till att hon ens vågade sig fram och hälsa efter ett par veckor.

Sippo med tomteluva och halsduk.

Sippo med tomteluva.

Sippo med tomteluva.

Jag saknar att du inte längre kommer springande till dörren när jag öppnar den. Jag saknar ditt envisa buffande och jamande om att du vill kela. Jag önskar att jag kelat mer med dig istället för att sitta vid datorn. Jag försöker göra det rätt nu när Tindra och Viska vill ha morgongos. Jag sknar promenaderna vi brukade ta. Även om det ibland kändes mindre roligt att gå ut. Nu ångrar jag mig så mycket för att jag tvingade in dig de gånger du ville vara kvar ute en stund till. Jag ångrar att jag tagit dig för given. Men man tror ju att man har mer tid än man har för att ställa allt till rätta.

Sippo klättrar i plommonträdet i Åkersberga.

Sippo äter glass.

Liten Sippo, när han var nyinflyttad hos mig och Elvis 2001.

Sippo klättrar på stol.

Närbild på Sippo som kattunge i Åkersberga.

Sippo i Åkersberga.

Sippo i papperskorgen.

Har du sett hur modig Viska har blivit? Utan din fasta tass och vägledning så vet jag inte hur det hade gått. Nu har hon blivit en riktig tryggis och jamar ofta med mig på morgonen när hon kommer springande för att kela. Det stämmer, hon kommer numer självmant fram och vill ha gos.

Jag hoppas att du inte tror att jag älskar dig mindre än de som fått resa iväg innan dig, bara för att jag inte gråter lika mycket som då. Men det är för att det känns som om du är med mig hela tiden. Ibland anar jag en minnesbild framför mig där du sitter så stolt med sele och allt.

Jag önskar att jag kunde få en stund till och berätta hur mycket du betytt för mig. Hur jag inte skulle orkat leva om inte du dykt upp i mitt liv.

/Husse

ps. Tjejerna hälsar och säger att de saknar dig, men att de känner sig trygga hos mig.

En ny start

Tindra: Hej å välkomna till vår nya blogg. Här kommer vi att dela med oss av vad som händer i våra liv. Det kommer kanske inte bli lika spinnande som med farbror Sippo, men vi kände att det var dags att starta en egen blogg där vi fick berätta om våra känslor efter att Sippo blev tvungen att lämna oss.

Skrållan sörjer sin vän Sippo.

Sippo nafsar Snuffe i halsen.

Sippo och Elvis.

Sippo hjälper husse att spela på datorn.

Här patrullerar han vår spaljé på baksidan.

Hans favoritbord. Sippo älskade att ligga där efter en promenad. Speciellt om det var soligt och skönt ute så plankorna var varma och sköna.

En av Sippo’s specialiteter var att krama om händer och fötter på folk han tyckte om.

På senare år så började även Sippo ligga i soffan hos husse.

Nospussar på husses näsa var en favorit för Sippo. Husse klagade dock över skinnflådd näsa.

I nya lägenheten från 2013, så var favoritplatsen uppe på tvättmaskinen. Här ligger han och Viska tillsammans.

Puss på dig, husse. *smack*

Sällskap på toa.

Hur kan man annat än älska detta ansikte.

Nyårsbild 2014-2015

Favoritbänken som finns en bit från favoritbordet. Här brukade vi sitta tillsammans på våra promenader. Han älskade att sitta eller ligga intill mig på bänken, för då fick han hela min uppmärksamhet. Det var VÅR stund.

Sippo och jag.

Sippo poserar på bokhyllan.

Sippo vid sitt gamla favorithörn utanför Härnegatan 64

Men det jag minns nästan bäst var hur han fullkomligen älskade att krypa ner i mina kalsonger när jag satt på muggen. Det har han gjort sedan han var en liten kattunge. Fast det blev förstås lite knepigare när han blev äldre och han undrade förbryllat varför husses kalsonger krympt så mycket.

Sippo ligger på favoritbordet utanför lägenheten.

Närbild på Gibbes ansikte

Sippo och Gibbe på uteplatsen.

Sippo och Gibbe tvättar varandra på uteplatsen.

Här ligger hela kattgänget samlat. Det var en väldigt sällsynt syn. Nej, jag har inte mutat dem med gottisar.

Favorithörnet.

På väg till favorithörnet så inspekterades även en spaljé.

Ska du spela spel igen, husse?!

Puss på dig min älskade pojke.

Puss på *dig* min älskade husse.

Men sno dig på husse. Jag vill uuuuuut.

Sippo lade sig i mitt knä när jag satte mig ner vid favorithörnet.

Patrull på innergården.

Favorithörnet.

Ännu mer favorithörn.

När vi bytte lägenhet 2013 så fick vi en riktig uteplats som jag fick kattsäkrad av speciallister. Sedan dess var Sippo rätt nöjd med det och kattpromenaderna minskade drastiskt.

Sippo och Viska håller koll.

Hm. Ska man gå in, eller?

Zzzz…

Men vad håller husse på med, undrar Sippo och Viska.

Äta gottis ur handen var han expert på.

En sällsynt bild från slutet av juni på alla tre tillsammans.

Sippo upptäcker att han har en stalker.

Sippo och Viska

  

Viska: Det första dygnet var fruktansvärt. Husse grät bara hela tiden och han vägrade gå på toa för att han skulle sakna farbror Sippo liggande på tvättmaskinen. Men som tur är så råder fortfarande naturens lagar över husse, så han blev så illa tvungen att gå ändå och då hörde vi hans snörvlande ända ut i vardagsrummet.

Tindra: Vi katter har tagit det hela väldigt bra. Speciellt för mig, jag fick ju jobba övertid som stödkatt åt husse så han inte skulle gå under. Nu när det gått ett par dagar så har han nästan återgått till det normala igen. I förrgår natt så tyckte han att Sippo besökte honom när han skulle gå och lägga sig. Han säger att han såg Sippo när han blundade och så fick han en känsla av lugn istället för oro. Jag tror att det var Sippo som meddelade att han kommit fram ordentligt och att han träffat sina gamla vänner; Elvis, Gibbe och Snuffe.

Viska: Å nu har saker å ting börjat återgå till det normala igen. Fast nåt som e nytt, e att jam numer faktiskt vågar komma fram till husse å lägga mej vid hans fötter när han sitter vid datorn. Det gjorde jam aldrig förut. Fast jag tyckte så synd om husse att jag åxå ville vara stödkatt.

Pråblemet med en återhämtad husse e att man inte får en lugn stund här hemma. Han springer runt som en galning med den där förjamade Mjausungen å blixtrar hela tiden. Inte ens kvällstvätten får man sköta ifred.

Vi hörs och syns.
/Tindra, Viska & Husse