Viska jamar -Jam vågar mer

Ser ni mej? Ser nu hur modig jam har blivit? Jag har aldrig vågat vara uppe på datorn förut, utan bara avundsjukt fått se på när Sippo å Tindra lågde där å vilade. Men i morse så bestämde jag mej för att vara lite modig å testa att klättra upp där. Jaaaaamarns så varmt å skönt det blåste under magen. Jag hade kunnat ligga där resten av dagen om inte husse hade kommit å störtat.. eh, stört. Självklart så skulle det tas en bild på oss åxå.

20151122_090943

 

Viska jamar – Det går framåt

Jag måste jama att jag e väldigt stolt över hur duktig min husse har blivit på att simulantklappa. Eh, simultanklappa, menar jag ju. Varje morgon i över en vecka, så har Tindra å jag nästan krockat med varandra för att vi vill bli kliade av husse samtidigt. I början höll han på att peta ut ögonen på oss, men nu kan han faktiskt klia oss båda två samtidigt utan någon större risk för ögonpetning. Fast jag tycker fortfarande bäst om att bli kliad när han e på toa. Då brukar jag lägga mej på rygg å titta på honom med mina snälla kattögon tills han börjar klappa mej. Visserligen kan det lukta lite konstigt, men jag får ha honom helt för mej schelv.

Tindra jamar – Finbesök

Kan ni tänka er, vi fick finbesök idag! Det var blogghjälpen från mitt gamla katthem, Södertälje Katthem, som kom och hälsade på mig… oss. Fast hon verkade speciellt intresserad av mig där jag låg uppe på klätterställningen. Men eftersom husse var med så fick hon klappa mig ett par gånger, eftersom hon trots allt tog hand om mig när jag bodde på katthemmet.

Men det bästa med hela besöket var att vi fick gottisar! Gottisar och en superspinnande bok! Sippo hade en stor roll i den och husse skrattade och snörvlade lite om vartannat.

Om du vill beställa boken så betalar man 130:- till ett konto på
SEB 5228 00 164 27, sen skickar man ett mall till astridakesson1@gmail.com där kan anger att det gäller deckare, när nån betalat in och namn och adress dit man ska skicka deckaren.

 

Tindra jamar – Trist väder

Tindra: Isch vad det har regnat idag. Heeeela dagen kom det massa blött ute. Jag är jamarns tacksam över att få vara innekatt och slippa blöt päls. Jag kommer ihåg att Sippo ibland struntade i regnet och krävde promenad ändå. Han kan inte varit riktigt klok när han gjorde det. *skakar på huvudet*

En vecka har gått

Tindra: Nu har det gått en hel vecka sedan Sippo reste till Regnbågslandet. Men är faktiskt inte så sorgsna som man skulle kunna tro. Husse säger nämligen att han känner Sippo’s närvaro nästan hela tiden. Ungefär som om han vakar över oss. Så för att inte bli sorgsna, så har vi två filmklipp från när Sippo var yngre. Det första är faktiskt från 2001 då han inte ens var ett år.

2002-01-01 12-19-49

Viska: Det andra klippet är från uteplatsen vid vår gamla lägenhet. Den var inte riktigt kattsäkrad och det var mer än en gång som husse fick springa ut i bara strumporna för att fånga farbror Sippo.

 

En hade kul, en inte

Viska: Jam börjar! Jam börjar! Jo, det var så här va, att jam liggde å..
Tindra: Du låg.
Viska: Jaham. Jam lågde å vilade då min kattliga instinkt varnade mej för att de var fara å värde på gång.
Tindra: Eh, det heter alltså… Äh, sak samma.
Viska: Sluta avbryta mej! Jo, min kattliga instänkt varnade mej för att det vara fara å färde på gång. Först kunde jam inte komma på vad det var, men så såg jam den. Den smygande bollen!!

Husse kastade fram den häromdagen å tyckte vi skulle leka med den. Men varken Tindra eller jam var sugna på lek, men ändå hade den rört på sej. *stora ögon* Jam förstod direkt att det var slut på min prövotid som säkerhetskatt å att den riktiga anställningen hade börjat.

Jam kastade mej fram å daskade till bollen så den flög över halva rummet å nästan träffade husse i skallen. Sen flögde jam på den från andra hållet och fångade den i ett tassgrepp och kaninsparkade den till jam fick kramp i baktassarna. Faran var för stunden över.

20151117_174937

 

Tindra: Nu är det min tur. Flytta på dig tjockis. *knuffar*
Jo, en annan låg ju så skönt på skrivbordet och vilade och blev samtidigt klappad och kliad i hela pälsen. Men så märkte jag att rytmen ändrades och att husse var en hårsmån från att stoppa in sitt finger i örat på mig och innan jag hann jama ‘flasklock’ så kom den där jamarns furminatorn och snodde halva min päls! Jag bet och sparkade den och hotade husse med en omgång stryk om han inte omedelbums slutade upp att sno hela vinterkragen för mig. Men när han var kvar hade jag bara ett par strån kvar på kroppen. Jag hade blivit nakenkatt. *darr på läppen*

20151117_094316