Husse har nämligen köpt smaskig mjukmat och kattsand åt oss just för att det är fredag. Viska och jag blev så till oss att vi nästan glömde att bete oss värdigt. Husse kunde fått intrycket av att vi var desperata eller nåt. Men jaaaam så gott det var. *slick om nosen*
Tindra: I dag fyller husse hundra år. Eller nästan iallafall. Vi firade honom rejält i morse med massor av jamanden och kurranden. Viska blev så till sig att hon sprang sju varv runt lägenheten för att sedan däcka i klätterträdet. Jag kurrade lite extra för husse i dag, men det är inte lätt att göra när man i normala fall kurrar som en tok bara han är i närheten. Jag blev verkligen tvungen att ta i från svanstippen för att han skulle märka skillnad mellan vanligt kurr och födelsedagskurr.
Viska: Jam sjungde ”jam må han leva!” en gång å sen råkade jag visst byta till ”räven raskar över tröskeln” följt av ”Räck mig din tass”. Efter det tog jag en lokal joggingrunda, sen somnade jag.
Hemskt ledsen husse, det var inte meningen att jag skulle råka bita dig. Jag skulle bara nafsa lite och helt plötsligt satt hela din hand i gapet på mig. Förstår inte alls hur det gick till. Kaninsparkarna kunde jag inte heller rå för. Baktassarna agerade på eget bevåg utan att först rådfråga mig. Kan vi stryka en tass över det hela och börja om på nytt med en ny omgång gos?
Inatt hände det något som inte är så vanlig: Tindra å jag kröp upp i husses säng när han skulle gå å lägga sej. Den senaste månaden har jam blivit väldans modig, men inatt var det ytterligare ett stort steg för mej när jam följde med husse å läggde mej. Husse blev jetteförvånad men klappade både Tindra å mej en stund å sa att han var så stolt över hur sällskapliga vi har blivit. Men det e ju inte så lustigt. Nu när Sippo inte finns kvar å kan skydda oss å hålla oss sällskap, så går vi ju såklart till husse.
Han säger att han funderar på att ta med kameran till sängen inatt, ifall vi skulle följa med den här gången med. Men då slängde jag en tub fotkräm i skallen på honom å sa att i sängen sover man eller gosar. Kameran får INTE följa med in. *stampar bestämt med tassen*
Uschjam så ledsen jag är i dag. Husse har varit jättedum mot mig. *darr på morrhåren* Jag låg vid tangentbordet och hade morgongos med husse då datorn plötsligt fick fnatt och bilden försvann. Det plingade och plongade som bara den i högtalarna, men skärmen hade fullständigt kastat in handduken. Husse skyllde direkt på mig och påstod att jag mördigat hans grafikkort, trots att jag inte ens varit i närheten av det. Jag vet inte ens vad ett grafikkort är för något. Men utan att lyssna på min darrande röst så lyfte han ner mig på golvet och då tassade jag ut i köket och skämdes
Efter en stund så fick husse tydligen igång datorn igen, men jag kände mig så sårad i själen att jag inte brydde mig längre. Jag ville inte vara supportkatt den här gången, utan det fick Viska vara.
Inte ens när husse kom ut i köket för att hämta kaffe så brydde han sig om mig där jag låg på golvet och var alldeles ledsen. *hänger med huvudet* Jag förstår inte hur Sippo lyckades få husse att tycka synd om honom när han låg bakom en gardin och skämdes efter att han råkat lämna en olycka på golvet.
Men nu är vi sams igen. Vi har gosat i soffan och tittat på film. *gladsvans*
Eftersom det är söndag så har vi vilat extra mycket. Det är därför vi inte bloggat i dag.
*sjunger* Ju mer vi e tillsammans. Tillsammans! Ju mer vi e tillsammans, ju jamare vi bliiiiir.”
Kan ni tänka er att den där lille fegisen har blivit så pass modig att man nu knappt har kvar någon ensamrätt på husse. Nu kommer hon upp på skrivbordet varje morgon och kräver sin del av morgongoset. När hon har tid alltså. Hon är nämligen så jamarns nyfiken på vad det är som gömmer sig bakom monitorn. Hon har inte förstått att det bara är film och att det inte finns någon riktig fjäderkotlett eller kattkompis där bakom. Hihihi hahahaha. *tassarna för magen*
