Viska: Jam börjar! Jam börjar! Jo, det var så här va, att jam liggde å..
Tindra: Du låg.
Viska: Jaham. Jam lågde å vilade då min kattliga instinkt varnade mej för att de var fara å värde på gång.
Tindra: Eh, det heter alltså… Äh, sak samma.
Viska: Sluta avbryta mej! Jo, min kattliga instänkt varnade mej för att det vara fara å färde på gång. Först kunde jam inte komma på vad det var, men så såg jam den. Den smygande bollen!!
Husse kastade fram den häromdagen å tyckte vi skulle leka med den. Men varken Tindra eller jam var sugna på lek, men ändå hade den rört på sej. *stora ögon* Jam förstod direkt att det var slut på min prövotid som säkerhetskatt å att den riktiga anställningen hade börjat.
Jam kastade mej fram å daskade till bollen så den flög över halva rummet å nästan träffade husse i skallen. Sen flögde jam på den från andra hållet och fångade den i ett tassgrepp och kaninsparkade den till jam fick kramp i baktassarna. Faran var för stunden över.
Tindra: Nu är det min tur. Flytta på dig tjockis. *knuffar*
Jo, en annan låg ju så skönt på skrivbordet och vilade och blev samtidigt klappad och kliad i hela pälsen. Men så märkte jag att rytmen ändrades och att husse var en hårsmån från att stoppa in sitt finger i örat på mig och innan jag hann jama ‘flasklock’ så kom den där jamarns furminatorn och snodde halva min päls! Jag bet och sparkade den och hotade husse med en omgång stryk om han inte omedelbums slutade upp att sno hela vinterkragen för mig. Men när han var kvar hade jag bara ett par strån kvar på kroppen. Jag hade blivit nakenkatt. *darr på läppen*
Hej hej. *vinkar med tassen*
I dag har jam kattnappat husses byxor. Han skulle klä på sej på morgonen utan att först klappa mej å Tindra, å det gick ju inte för sej. Så vi kastade oss raklånga på husses byxor å vägrade flytta på oss innan vi blivit ordentligt kliade. Husse höll nästan på att peta ut ett öga på mej när han försökte klia mej å Tindra samtidigt. ”Kånsentrera dej på en sak i taget!” Jamade jag ilsket. Nån ordning måste det väl ändå vara.
Det börjar återgå till det normala här hemma. Nästan iallafall. Husse är säker på att Sippo håller en vakande tass över oss, för han känner ett sånt ”inre lugn” när han nu tittar på tvättmaskinen. För ett par dagar sedan började han gråta bara han tänkte på tvätt. Han säger att han ofta ser bilder på Sippo framför sig och att Sippo alltid ser lycklig ut. Det gör oss jamarglada.
Viska har blivit väldans modig. Hon kommer fram till husse på morgonen och jamar ivrigt om att bli klappad och att få frukost.
Så tänkte vi visa lite bilder på oss som husse tagit de senaste dagarna.
Här håller jag koll på husses kaffe.Här FÖRSÖKER jag tvätta mig, men blir hela tiden störd av husses fotande. Morr!Viska vågar sig numer fram till husse när han sitter vid datorn. Det är nytt.Nosa. Sniffa.Viska: ”De e ingen som ser mej, va?”Viska: ”Jam undrar om farbror Sippo kommer hem igen..”Viska: ”Vad sa vi om att fota oss under kvällstvätten?!”
Tindra: Hej å välkomna till vår nya blogg. Här kommer vi att dela med oss av vad som händer i våra liv. Det kommer kanske inte bli lika spinnande som med farbror Sippo, men vi kände att det var dags att starta en egen blogg där vi fick berätta om våra känslor efter att Sippo blev tvungen att lämna oss.
Skrållan sörjer sin vän Sippo.
Sippo nafsar Snuffe i halsen.Sippo och Elvis.Sippo hjälper husse att spela på datorn.Här patrullerar han vår spaljé på baksidan.Hans favoritbord. Sippo älskade att ligga där efter en promenad. Speciellt om det var soligt och skönt ute så plankorna var varma och sköna.En av Sippo’s specialiteter var att krama om händer och fötter på folk han tyckte om.På senare år så började även Sippo ligga i soffan hos husse.Nospussar på husses näsa var en favorit för Sippo. Husse klagade dock över skinnflådd näsa.I nya lägenheten från 2013, så var favoritplatsen uppe på tvättmaskinen. Här ligger han och Viska tillsammans.Puss på dig, husse. *smack*Sällskap på toa.Hur kan man annat än älska detta ansikte.Nyårsbild 2014-2015Favoritbänken som finns en bit från favoritbordet. Här brukade vi sitta tillsammans på våra promenader. Han älskade att sitta eller ligga intill mig på bänken, för då fick han hela min uppmärksamhet. Det var VÅR stund.
Sippo och jag.Sippo poserar på bokhyllan.Sippo vid sitt gamla favorithörn utanför Härnegatan 64Men det jag minns nästan bäst var hur han fullkomligen älskade att krypa ner i mina kalsonger när jag satt på muggen. Det har han gjort sedan han var en liten kattunge. Fast det blev förstås lite knepigare när han blev äldre och han undrade förbryllat varför husses kalsonger krympt så mycket.Sippo ligger på favoritbordet utanför lägenheten.Närbild på Gibbes ansikteSippo och Gibbe på uteplatsen.Sippo och Gibbe tvättar varandra på uteplatsen.Här ligger hela kattgänget samlat. Det var en väldigt sällsynt syn. Nej, jag har inte mutat dem med gottisar.Favorithörnet.På väg till favorithörnet så inspekterades även en spaljé.Ska du spela spel igen, husse?!
Puss på dig min älskade pojke.Puss på *dig* min älskade husse.
Men sno dig på husse. Jag vill uuuuuut.Sippo lade sig i mitt knä när jag satte mig ner vid favorithörnet.Patrull på innergården.Favorithörnet.Ännu mer favorithörn.När vi bytte lägenhet 2013 så fick vi en riktig uteplats som jag fick kattsäkrad av speciallister. Sedan dess var Sippo rätt nöjd med det och kattpromenaderna minskade drastiskt.Sippo och Viska håller koll.Hm. Ska man gå in, eller?Zzzz…
Men vad håller husse på med, undrar Sippo och Viska.Äta gottis ur handen var han expert på.
En sällsynt bild från slutet av juni på alla tre tillsammans.Sippo upptäcker att han har en stalker.Sippo och Viska
Viska: Det första dygnet var fruktansvärt. Husse grät bara hela tiden och han vägrade gå på toa för att han skulle sakna farbror Sippo liggande på tvättmaskinen. Men som tur är så råder fortfarande naturens lagar över husse, så han blev så illa tvungen att gå ändå och då hörde vi hans snörvlande ända ut i vardagsrummet.
Tindra: Vi katter har tagit det hela väldigt bra. Speciellt för mig, jag fick ju jobba övertid som stödkatt åt husse så han inte skulle gå under. Nu när det gått ett par dagar så har han nästan återgått till det normala igen. I förrgår natt så tyckte han att Sippo besökte honom när han skulle gå och lägga sig. Han säger att han såg Sippo när han blundade och så fick han en känsla av lugn istället för oro. Jag tror att det var Sippo som meddelade att han kommit fram ordentligt och att han träffat sina gamla vänner; Elvis, Gibbe och Snuffe.
Viska: Å nu har saker å ting börjat återgå till det normala igen. Fast nåt som e nytt, e att jam numer faktiskt vågar komma fram till husse å lägga mej vid hans fötter när han sitter vid datorn. Det gjorde jam aldrig förut. Fast jag tyckte så synd om husse att jag åxå ville vara stödkatt.
Pråblemet med en återhämtad husse e att man inte får en lugn stund här hemma. Han springer runt som en galning med den där förjamade Mjausungen å blixtrar hela tiden. Inte ens kvällstvätten får man sköta ifred.
