Husse hade ju lovat att vara kattvakt idag, helt utan att fråga oss. Men när besöket väl kom så gick det rätt bra. Tindra var framme och hälsa ett på gånger men sen gick hon tilö hussr i vardagsrummet igen. Sälv så fick jag vara Stödkatt åt Gizmo, som även han e en skyggis. Vi förstod varandra, Han och jag.
Rapporter från Jamlunda 
❤ så fina! Så skönt att ni är där! Nosbuffar
GillaGilla
Vi katter ställer upp för varandra.
GillaGilla
Ni är jamarfina och duktiga! Det vet jag nosbuffar Zoya
GillaGilla
Åhhh, tackjam så mycket. Kurr!
GillaGilla
Men så fint att du tog tass om Gizmo! Jamarfina bilder på er!
GillaGilla
Jam minns ju själv hur redd jag var när jag flyttade in här. Självklart stället man upp för en annan skyggis då. *nickar*
GillaGilla
Å, en så vacker kille! Mitt hjärta blöder för katter med den där blicken… man riktigt känner deras ångest och vill lindra den, få katten att känna sig trygg och älskad. En tröst är att om husse/matte förstår sig på rädda katter, förvandlas med tiden skyggisar till tryggisar… det tar tid, men det får det göra – och resultatet är värd all väntan i världen. Hälsa husse att jag tror att Gizmo blommar upp hos honom, för er husse är en av dem som verkligen förstås små rädda katter! Nospussar från sr. Carina, klosterkatternas tjänarinna.
GillaGilla
Asså, vi var bara kattvakter över dagen. Gizmo och Morris fick åka hem till sin husse på kvällen igen.
GillaGilla